Livet med Jesus
Den helige Ande
Bönen - samtal
Sinnets förnyelse
Guds ord/ budord
Att bli frälst
D.L Moody
C.H Spurgeon
Ondskan
Om Min Frid
Intressant
Nya sidor
Sajtkarta
Startsidan

Min Frid >>Bönen >> Vägledning för Herrens bön - april 2010

Vägledning för Herrens bön

Av Johnny Dahl

Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden; vårt dagliga bröd giv oss i dag; och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro; och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen. Matt 6: 9-13

Vi sänder ett bönebrev till Vår Fader i Himlen

Se här återigen vilken omtänksam Frälsare vi har som även i detta fall vill lära oss att fortsätta gå på den väg som Han visar oss och vill lära oss att hålla oss ifrån ett hycklande och skränande böneliv. I verserna före har Jesus sagt i rak motsats till de som står i gathörnen eller synagogorna och ber att vi istället ska gå in på vår kammare för att be till vår Fader som ser i det fördolda. Ack; vilken frestelse det ligger i att be långa böneramsor för att bli upphöjd av folket. "Ja, det var en riktig bönemänniska med alla dessa ord" säger de, men ack så litet det fanns av äkthet och innerlighet i dessa böner. Det är inte de många orden som för oss närmare Gud utan det är de uppriktiga och ärliga bönerna som Han vill höra och hur mycket vi behöver Honom dag för dag. Han är en Fader som vet vad vi behöver, innan vi ber Honom om det.

Således har vi alltså Herrens bön till vårt förfogande och möjligen hade vår Herre Jesus en tanke till vår benägenhet till högmod då Han anvisade oss denna ödmjuka bön som gör att vi står med bägge fötterna på jorden, men med sinnet riktat mot Himlen. Bönen är kort och koncis men ändock mycket omfattande i sitt innehåll. Den är upplysande och vägledande och har så mycket i det lilla. Därför är det nödvändigt att vi lär känna meningen med dess innebörd så att vi förstår vad vi ber och därför inte behöver repetera dessa ord i det oändliga och på ett ytligt sätt. Här blir vi inte lärda att be i Jesu namn som efteråt; vi finner heller inte att apostlarna använde sig av denna bön, utan vi lär oss be att Guds rike måtte komma och som kom; då Anden blev utgjuten.

Käre läsare; du är frälst och du är en troende, men hur har du det med bönelivet? Är bönen till Gud det främsta för dig då du är i behov av hjälp? Eller har du möjligen gjort det för svårt för dig och det har blivit krångligt? Ja, det kan vi alla göra; komplicerade varelser som vi är, men se här hur det går att komma rätt på nytt genom Jesus vägledning. Herrens bön som egentligen alla böner är oavsett vilka ord som används, men här sänder vi iväg ett andligt brev vars mottagare är; "Vår Fader" och adresserat till Himlen. Det innehåller ett flertal önskemål och avslutas med "ty riket är ditt" och dess sigill är Amen och om du vill går det bra att lägga till ett datum som t.ex dagen idag.

Nådens tron, böner och lovprisning

Låt oss se vad denna bön innehåller. Tre delar. Först inledningen som är:
I. Fader vår, som är i himmelen.
Vi riktar oss först ödmjukt till Vår Fader innan vi framför vårt ärende vilket innebär att vi ber inte bara för oss själva utan med och för andra troende då vi är kallade till gemenskap med varandra. Låt oss därför komma inför Gud endast och inte till några änglar eller helgon eftersom de inte har någon kännedom om oss och därför ärar vi inte dem i våra böner då de inte kan ge det vi förväntar oss. Vi vänder oss direkt till Gud och vi vet vad vi ska kalla Honom och vi kommer oförskräckt inför nådens tron med våra önskemål.

1. Gud är Fadern för hela mänskligheten då Han är dess skapare sedan begynnelsen och Han är Fader till de heliga genom deras barnaskap och pånyttfödelse. (Ef 1:5) I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut
Folkbibeln Vilket privilegium är väl inte detta och därför säger vi: "Abba! Fader!" Vi ser upp till Honom; har goda tankar om Honom; hoppfullt och oförskräckt och det finns inget som är mer behagligt för Gud och för oss själva, än att kalla Gud Fader. När Jesus bad kallade Han ofta Gud Fader och när vi ber till vår Fader har Han medlidande när vi är svaga och känner oss otillräckliga. Han hjälper oss till att göra det bästa i allt vi gör, trots att vi känner oss bristfälliga och Han undanhåller inget av det goda för oss. När vi kommer för att bekänna våra synder måste vi ha ett öga till Gud som en Fader liksom den förlorade sonen hade och när vi kommer för att be om nåd, frid och välsignelser så kommer vi till Gud; inte för att bli bemött av en oförsonlig och hämndlysten Domare utan till en kärleksfull, nådig och försonande Fader i Kristus.

2. Vår Fader som är i himmelen, liksom Han är överallt eftersom himlen är för liten för Honom även om Han där uppenbarar sin härlighet därför att det är Hans tron och det är för de troende en nådens tron dit vi måste rikta våra böner då Jesus Kristus Medlaren nu är i himlen. (Heb 8:1) Detta är en huvudpunkt i vad vi säger: Vi har en sådan överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himlen
Folkbibeln Himlen är utom räckhåll och är en värld av andar och därför måste våra samtal med Gud i bön vara andliga och vara högre än världen, då vi blickar uppåt med upplyfta hjärtan. Himlen är också en plats av fulländad renhet och därför måste vi ha våra händer rena (från hyckleri) då vi lyfter dem uppåt och läsa och lära för att helga Hans namn som är Den Helige och lever på denna heliga plats. Det är från himlen Gud blickar ner på alla människors barn och vi i våra böner bör därför se Hans ögon på oss då Han har full insikt och uppsikt över alla våra önskningar, behov, bördor och alla våra svagheter. Himlen är Hans makts fäste där Han överblickar allt.

Han är inte bara som en Fader till hjälp för oss och kan göra stora saker för oss samt förser oss med vad vi behöver; mer än vad vi kan tänka eller föreställa oss utan Han ÄR även en Fader och därför kommer vi till Honom utan fruktan, men med vördnad för den Fader Han är i himlen. Således bör alla våra böner överenstämma med det som är vårt stora mål som kristna; nämligen att vara med Gud i himlen. Gud och himlen bör vara fokus i avslutningen på hela vårt böne-samtal och det är dit vi strävar och det är genom bönen vi sänder framför oss varthän vi bekänner oss vara på väg.

De sex bönerna

II. De tre första riktar sig direkt till Gud och Hans ära och de tre sista om våra egna behov liksom i Guds tio Bud där de fyra första lär oss om vår plikt emot Gud och de sex sista vår plikt emot vår nästa. Därför är ordningen i denna bön att först söka "Guds rike och hans rättfärdighet" för att sedan hoppas att "få allt det andra också".

1. Helgat varde ditt namn. I dessa ord ärar vi Gud med en tillbedjan så att Herren blir upphöjd då Guds helighet är storheten och härligheten i all Hans fullkomlighet. Vi inleder vår bön med att prisa Gud och detta är att börja i rätt ända genom att vi först upphöjer och ärar Honom innan vi förväntar oss att få barmhärtighet och nåd från Honom. Vi prisar Gud i all Hans fullkomlighet och sedan tar vi emot Hans nådeförmåner för oss. Det verkliga syftet med bönen som bör vara vår strävan i allt vi lägger fram av önskningar och behov, är att Gud ska bli förhärligad; allt annat kommer i andra hand. "Fader förhärliga dig genom att ge mig mitt dagliga bröd och förlåt mina synder"... Eftersom allt är av Honom och genom Honom så måste allt vara till Honom och för Honom. Alla våra tankar och krämpor lyfter vi därför upp för att ge ära åt Gud. "Gör detta för mig för att ära ditt namn; just så mycket som det ger ära åt ditt namn."

Vår önskan och bön är att Guds namn d.v.s Gud själv i allt genom vilket Han har gjort sig själv känd ska bli helgad och förhärligad både av oss och andra och speciellt av Honom själv. "Fader; låt ditt namn bli förhärligat som en Fader och en Fader i himlen; förhärliga din godhet och din storhet, din majestät och din nåd. Låt ditt namn bli helgat för det är ett heligt namn, oavsett vad det blir av våra befläckade namn; Herre; "vad vill du då göra för ditt stora namns skull?" När vi ber att Guds namn ska bli förhärligat så gör vi en dygd av nödvändigheten därför att Gud kommer att helga sitt eget namn vare sig vi önskar det eller inte. (Ps 46:10)"Bli stilla och besinna att jag är Gud, upphöjd bland hednafolken, upphöjd på jorden."
Folkbibeln Vi ber för det vi är säkra på ska ske för när vår Frälsare bad: "Fader, förhärliga ditt namn." Då kom en röst från himlen: "Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt."

2. Tillkomme ditt rike. Denna bön hänvisar till den lära som Jesus predikade vid den här tiden och som Johannes Döparen hade predikat förut och som Kristus sedan sände ut apostlarna till att predika. "Himmelriket är nu här." Din Faders rike som är i himlen; Messias rike är nu här; be att det ska komma. Vi bör vända orden vi hör till bön och våra hjärtan bör ge dess eko. Då Jesus Kristus säger: "Ja, jag kommer snart" så bör våra hjärtan svara: "Kom, Herre Jesus!" De som predikar bör be över ordet och när de predikar "Himmelriket är nu här" skulle de be "Fader; tillkomme ditt rike." Det som Gud har lovat ska vi be för, därför att löften är givna inte för att ersätta bönen utan för att liva upp och uppmuntra till bön och när dess fullbordan är nära och bönesvaret ligger för dörren; när Himmelriket är här; så skulle vi be än mer ivrigt "tillkomme ditt rike" som Daniel när han bad för Israels befrielse; när han förstod att tiden var nära. (Dan 9:2) i hans första regeringsår kom jag, Daniel, att i skrifterna lägga märke till det antal år som enligt HERRENS ord till profeten Jeremia skulle fullbordas angående Jerusalems ödeläggelse, nämligen sjuttio år.
Folkbibeln (Luk 19:11) Men folket fick veta det och följde efter honom. Han tog då emot dem och talade till dem om Guds rike, och han botade dem som behövde hjälp.
Folkbibeln

Det var judarnas dagliga bön: Låt Hans rike regera, låt Hans återlösning frodas och låt Hans Messias komma. Dr. Daniel Whitby: "Låt ditt rike komma, låt Evangelium bli predikat för alla och emottaget av alla, låt alla komma fram till och anta det som Gud har nedtecknat i sitt Ord angående sin Son och emotta Honom som deras frälsare och regent. Låt den evangeliska kyrkans gränser bli utvidgade och att världens rike blir gjort till Kristus rike och att alla blir dess medborgare och lever efter Hans karaktär."

3. Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden. Vi ber att Guds rike har kommit; att vi och andra må komma till att leva efter alla dess lagar och föreskrifter. Genom detta; låt det visas att Kristus rike har kommit; låt Guds vilja ske och genom detta låt det visas att det har kommit som ett himmelskt rike; låt det införa en himmel på jorden. Vi gör Jesus endast till en formell Prins om vi kallar Honom Kung och inte gör Hans vilja, men då vi har bett att Han må regera över oss så ber vi att vi vill att Han i allt, ska regera över oss. Vi ber således: Ske din vilja; "Herre, gör vad du finner bäst för mig och de mina. (1Sam 3:18) Samuel talade då om allt för honom och dolde ingenting. Eli sade: "Han är HERREN. Han må göra det som är gott i hans ögon."
FolkbibelnJag överlämnar mig till dig och jag är väl tillfreds med att alla dina avsikter med mig ska bli genomförda." I detta sinnelag bad Jesus: "ske inte min vilja utan din". "Gör det möjligt för mig att göra det som behagar dig; ge mig den nåd som är nödvändig för att få rätt kunskap om din vilja och en behaglig lydnad till det. Låt din vilja ske samvetsgrant av mig och andra, inte vår egen vilja; köttets vilja eller sinnets vilja och inte människors vilja och än mindre satans vilja för att vi inte ska väcka missnöje hos Gud i någonting; inte heller bli missnöjda av något som Gud gör."

Dess efterbild; att det ska ske så ock på jorden, på denna plats där vi har våra prövningar; där vårt tjänande måste utföras, annars blir det aldrig gjort "såsom i himmelen"; denna plats av vila och glädje. Vi ber att vår jord ska bli mer lik himlen genom att vi iakttar Guds vilja (denna jord som genom utbredandet av satans vilja har blivit så närbesläktad med helvetet) och att de heliga blir gjorda mer lika de heliga änglarna i deras tillgivenhet och lydnad. Vi lever på jorden; prisad vare Gud och ännu inte under jorden; vi ber endast för de levande och inte för de döda som har gått ner intill tystnad.

4. Vårt dagliga bröd giv oss i dag. Då vårt naturliga varande och liv är nödvändigt för vårt andliga välbefinnande i denna värld och efter vi bett om Guds härlighet, rike och vilja så ber vi nu för den nödvändiga försörjningen och välståndet i vårt liv, allt efter våra behov. Dessa är gåvor från Gud och vi ber till Honom om dessa; bröd för den kommande dagen och bröd för återstoden av våra liv här på jorden. Bröd för tiden som kommer eller bröd för vår tillvaro och uppehälle; för oss själva och våra familjer. (Ords 30:8) Håll falskhet och lögn fjärran ifrån mig. Ge mig varken fattigdom eller rikedom, men låt mig få den mat jag behöver.
Folkbibeln Vi ber om bröd som lär oss måttfullhet; vi ber om bröd och inte läckerheter och överflöd. Vi ber om vårt bröd som lär oss ärlighet och strävsamhet och vi ber inte om bröd från andra; inte falskhetens eller lättjans bröd utan det bröd som vi tar emot ärligt.

Det är alltså vårt dagliga bröd som lär oss att inte bekymra oss för morgondagen utan att ständigt vara beroende av den gudomliga Försynen, liksom de som lever från hand till mun. Vi ber att Gud ska ge oss det; inte sälja det till oss eller låna det till oss utan att ge oss det. Även de förnämsta bland människor måste stå i tacksamhetsskuld till Guds nåd för deras dagliga bröd. Vi ber: "Ge det till oss; inte endast till mig utan även till andra som jag har gemenskap med." Det lär oss medmänsklighet och en medlidsam omsorg för de fattiga och behövande. Det antyder också att vi bör be med våra familjer eftersom vi i hemmet äter tillsammans och därför också bör be tillsammans. Vi ber att Gud ska ge oss denna dag vilket lär oss att förnya våra själars önskan gentemot Gud, liksom behoven för våra kroppar blir förnyade; för varje dag ber vi till vår himmelske Fader och är medvetna om att vi inte kan vara utan mat liksom vi inte kan vara utan bön.

5. Och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro. Detta hör ihop med det föregående; och förlåt, vilket låter oss förstå att om inte våra synder blir förlåtna så har vi inget välbefinnande i livet. Om vi inte blir förlåtna så blir vårt dagliga bröd liksom för fåren som går till slakten. Det säger oss också att att vi ska be för vår dagliga förlåtelse på samma sätt som vi ber om vårt dagliga bröd. "Den som har badat, behöver sedan bara tvätta fötterna." Här har vi en bön; Fader i himlen förlåt våra skulder; våra skulder till dig. Våra synder är våra skulder. Det finns en pliktskuld, vilken vi som levande varelser är skyldiga vår Skapare, eftersom vi har inte fullgjort våra förpliktelser emot Gud; vi ber inte att bli befriad från den, men på den uteblivna betalningen av den uppstår en straffskyldighet; i frånvaron av lydnad till Guds vilja blir vi förhatliga till Guds vrede och för att vi inte följer lagens föreskrifter står vi förpliktade till påföljden.

En gäldenär (som lånar pengar) kan riskera åtal om han/ hon inte betalar tillbaka och det gäller oss också; en brottsling är en gäldenär inför lagen, vilket vi också är. Därför bör våra hjärtans önskan för var dag vara att Han vill förlåta våra skulder så att straffpåföljden blir upphävd och dras tillbaka och att vi inte kommer under domen utan blir frikända och får leva av den friheten med dess välbehag. Till vårt stora försvar för förlåtelsen av våra synder som vi förlitar oss till har vi försoningen som blev gjord till Guds rättvisa genom Herren Jesus korsdöd; vår Säkerhet eller Borgen som svarade för vår befrielse.

Såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro. Detta är inte någon vädjan av förtjänst utan en vädjan av nåd. Märk väl detta; de som kommer till Gud och ber om förlåtelse för deras synder emot Honom måste göra det till en samvetssak att förlåta dem som har förolämpat dem själva, annars fördömer de sig själva när de ber Herrens bön. Vår plikt är att förlåta dem som står i skuld till oss; om någon är skyldig oss pengar, ska vi inte vara så noggranna och hårda i våra krav från dem som inte kan betala med risken att ruinera sig själva och deras familjer. Dock menas med detta skulder av oförrätter; de som står i skuld till oss (gäldenärer) är de som syndar emot oss; de som slår oss (Matt 5:39-40)39 Jag säger er: Stå inte emot den som är ond, utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd också den andra åt honom. 40 Om någon vill ställa dig inför rätta och ta din livklädnad, så låt honom få din mantel också.
Folkbibeln och enligt lagen skulle åtalas för det så måste vi vara tåliga, förlåta och glömma dessa förolämpningar och övergrepp som är gjorda emot oss och detta är den moraliska egenskapen för förlåtelse och frid. Den ger oss hopp att Gud vill förlåta oss för om det inom oss finns denna nådiga egenskap så är det ett Guds verk och en fulländning i högsta grad från Honom själv; det kommer att vara ett bevis för oss att Han har förlåtit oss då Han har verkat inom oss detta tillstånd av förlåtelse.

6. Och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo. Denna vädjan är uttryckt negativt: inled oss icke i frestelse. Då vi har bett att syndaskulden ska bli avlägsnad så ber vi som sig bör, att aldrig igen vända tillbaka till denna dårskap; att vi inte ska bli frestade till det. Det är inte så att Gud frestar någon till att synda utan: "Herre, släpp inte loss satan över oss; kedja upp detta rytande lejon för han är lömsk och ondskefull; Herre, utlämna oss inte till oss själva för vi är mycket svaga; (Ps 19:13)Bevara också din tjänare för fräcka människor, låt dem inte ha makt över mig, så blir jag fullkomlig och fri från svår överträdelse.
Folkbibeln Herre, lägg inte stötestenar och snaror framför oss; för oss inte heller i omständigheter som kan göra så att vi faller." Frestelser ska vi be emot; både för obehag och svårigheter som kommer av dem och för den fara vi försätter oss i om vi faller för dem och den skuld och sorg som kommer av dem.

Positivt: utan fräls oss ifrån ondo. Från den onde; frestaren. "Bevara oss för hans angrepp så att vi inte dukar under av dessa angrepp." Eller från det ondaste av det onda; synden som Gud hatar och som satan försöker att förgöra människor med. "Herre; fräls oss från världens ondska och det fördärv som finns i världen genom dess lustar; från alla former och alla tillstånd av det onda i världen; från dödens ondska; från dödens udd vilken är synden; fräls oss från oss själva, från våra onda hjärtan; fräls oss från onda människor så att de inte blir till en snara för oss, inte heller att vi blir offer till dem."

Bönens lovprisning och tacksägelse

III. Avslutningen: Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen

1. En form av vädjan för eftertryck till de föregående bönerna. De är vår plikt att vädja till Gud i bön och fylla våra munnar med argument (Job 23:4)Jag skulle lägga fram min sak inför honom, fylla min mun med bevis.
Folkbibeln; inte för att göra intryck på Gud utan för att göra inverkan på oss själva; att uppmuntra vår tro och stimulera vår innerlighet och klart visa detta genom bönen. De bästa av vädjanden är de som är hämtade från Gud själv och från det som Han har gjort sig själv känd genom. Vi måste kämpa med Gud i Hans egen styrka, både till det sätt vi vädjar och hur vi betonar dem. Denna vädjan anknyter till de tre första bönerna. "Fader i himmelen, tillkomme ditt rike, ty riket är ditt; ske din vilja, för din är makten, helgat varde ditt namn, för din är härligheten." Detta är uppmuntrande liksom för alla våra böner: "Ty riket är ditt; du regerar över världen och beskyddar dina heliga medborgare i den." Gud ger och frälser som en kung. "Din är makten, till att underhålla och understödja det riket och göra det gott i alla dina åtaganden för ditt folk." Din är äran som avslut till allt som är givet och gjort för de heliga som ett svar på deras böner och de prisar och lovar Honom i stillhet. Detta är ett tillstånd av välbefinnande och helig förtröstan i bön.

2. Det är också en form av lovprisning och tacksägelse. De bästa vädjanden inför Gud är att prisa Honom; det är vägen till att ta emot mer nåd och gör oss berättigade till den. I alla våra tilltal till Gud så bör lovprisningen ha en betydande del då det är en hjärtesak för de heliga; de ska vara vår Gud till berömmelse, pris och ära. Det är rätt och riktigt att vi prisar Gud och ger Honom ära inte för att Han behöver det då Han är prisad av en hel värld av änglar, utan för att Han förtjänar det och det är vår plikt att ge Honom äran, helt enligt det sätt Han uppenbarar sig själv för oss. Lovprisning är ett glädjens verk från himlen och alla de som vill fara till himlen efter detta jordeliv måste börja med det himmelska nu. Lägg märke till hur fulländad denna lovprisning är: riket, makten och härligheten; allt detta är ditt. Det anstår oss att vara överfödande i lovprisning till Gud. Den som är en sant helig kan aldrig avstå från att till sitt yttersta prisa Gud och göra det till ett nådigt tilltal och det för evigt. Till Guds ära för evigt visar på en kännedom att det är för evig tid och en uppriktig önskan att i all evighet göra det tillsammans med änglar och de heliga därovan. (Ps 71:14)Men jag skall alltid hoppas och prisa dig, om och om igen.
Folkbibeln

Slutligen; till allt detta lägger vi så vårt Amen; låt det ske så. Guds Amen är ett beviljande; Hans fastställande är; så ska det ske. Vårt Amen är endast en kortfattad önskan; vårt fastställande är, låt det ske så. Det är ett tecken på vår önskan och visshet om att bli hörda; att vi säger Amen. Amen pekar emot varje bön vi tidigare lagt fram och därför med tanke på våra svagheter blir vi lärda att knyta ihop allt i ett ord och samlar ihop allt i en helhet, det som vi tidigare tappade bort och missade i detaljerna. Det är gott att i andliga plikter avsluta med värme och livskraft så att vi kan lämna dem med en frisk eftersmak i vår ande. Sedan lång tid tillbaka har det varit en vana för goda människor att säga Amen, ljudligt i avslutningen av varje bön och det är en lovvärd vana förutsatt att det görs med förståelse som aposteln vägleder (1 Kor 14:16) Men om du tackar Gud i anden, hur skall då den som inget förstår kunna säga sitt amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger.
Folkbibeln. Vi kan gärna stå upprätt med liv och livlighet med inre uttryck som visas genom yttre uttryck av önskningar och förtröstan, men det går bra på vilket sätt som helst bara vi är ärliga emot oss själva och emot Gud i våra böner.

Låt oss nu be Herrens bön i sin helhet.
Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden; vårt dagliga bröd giv oss i dag; och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro; och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.

Måtte nu Gud välsigna dig; min käre läsare, i allt.

<< Tillbaka

© minfrid.se | Minfrid startsida | Om | Kontakt e-post