Vänd om igen till Gud i bön
Av Andrew Knowles
Foto: www.princeofpeace.org
Vi har redan sett att Gud är helig och vi är syndiga. Den syndiga natur vi alla har får oss att hamna på ljusårs avstånd från Gud. Han står för allt riktigt, kärleksfullt och rent. Vi har ofta fel och är själviska och orena.
Därför behöver vi "vända om" närhelst vi kommer till Gud i bön. Det är just vad det innebär att ångra sig - inte bara att be om ursäkt utan att beslutsamt byta fardriktning - att lägga om kurs för att följa Guds vilja.
Gud tar emot oss när vi vänder om till Honom
Ibland kanske vi känner att vi klarat oss hyggligt. Vi har gjort någon en tjänst, fått bukt med en ovana eller lett vänligt mot någon som svurit åt oss. Kort sagt, vi har lyckats med vår dag!
Vad vi egentligen menar med det är att vi är bättre än en del andra vi känner. Men när vi håller fram våra liv och ser dem i ljuset från Guds helighet kan vi urskilja en del fula fläckar. Aposteln Johannes skrev i ett av sina brev: "Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till lögnare." Han förklarar det så här:
"Om vi säger att vi är utan synd, bedrar vi oss själva, och sanningen flnns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss syndema och renar oss från all orättfärdighet." 1 Johannesbrevet 1: 8-9
Så länge vi lever här på jorden kommer vi att vara syndiga. Synden är själviskheten. Den hör till vår natur. Och den är inget vi någonsin kan växa ifrån, något som de allra heligaste människorna väl känt till. Paulus skrev:
"Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i min köttsliga natur. Viljan flnns hos mig, men inte förmågan att göra det som är gott. Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag ... synden som bor i mig." Romarbrevet 7:18-20
Och därför behöver vi vända oss till Gud och bli renade dag för dag och tiII och med timme för timme.
Vilka vi än är kan vi inte blunda för hurdana vi är. Vi lever, talar och tänker inte alltid som vi skulle önska. Men Gud förskjuter oss inte. Han tar emot oss så snart vi vänder om till honom.
Jesus tvättade lärjungarnas fötter
Jesus visade sina lärjungar vad andlig hygien viII säga när han tvättade deras fötter. Simon Petrus blev chockerad och generad när Jesus böjde knä framför honom med tvättfat och handduk och började tvätta andras fötter som en slav.
"Petrus sade: 'Aldrig någonsin får du tvätta
mina fötter!' Jesus sade till honom: 'Om jag inte tvättar
dig, har du ingen gemenskap med mig.' Då sade Simon Petrus: 'Herre,
tvätta inte bara mina fötter utan också händerna
och huvudet.'"
Johannes 13:8
Enligt judisk sed skulle alla lärjungarna bada innan de åt kvällsmat. Men när de vandrade måste deras fötter ha blivit smutsiga igen - kanske blev de dammiga eller trampade i värre saker än damm! När de kom fram skulle de mötas aven slav med vatten och handduk.
Det är en tydlig bild av det som händer oss. När vi vände oss till Gud genom Jesus blev våra synder förlåtna och vi hälsades välkomna in i Guds familj. Men eftersom vi lever i den här världen, kan vi inte undgå att bli nedsmutsade. Det kanske inte verkar så allvarligt men ändå är det något som bara Jesus kan rätta till. Naturligtvis kan vi precis som Petrus känna oss generade, men till slut måste vi låta Jesus tvätta oss.
Vi kan i all tysthet berätta för Gud om våra synder och be honom om förlåtelse genom Jesus. Ibland hjälper det att tala igenom det med någon vi kan lita på. Jakob skrev i sitt brev:
"Bekänn därför era synder för varandra, och be för varandra att ni skall bli botade." Jakob 5:16
Det här är egentligen råd om hur man ska be för att bli botad från fysiska sjukdomar, men det stämmer in på andlig sjukdom också. Den person vi väljer att prata med ska vara en mogen kristen någon som vi vet inte skvallrar om oss och som vi vet kommer att be för oss.
Vi behöver kristna vänner att lita på
Ni kanske bestämmer er för att träffas regelbundet varje vecka eller varje månad och hjälpa varann. Och känn dig inte generad för att be om hjälp. Hög och låg (till och med pastorer!), alla behöver vi en kristen vän som vi kan lita på, som kan visa oss att Jesus accepterar oss, förlåter oss, renar oss och älskar oss.
Och vilken lättnad! Att inse att Jesus vet det värsta om oss - att han tvättar oss från topp till tå och ändå älskar oss; det är bättre än en månad på Kanarieöarna. Efter att ha stretat oss fram med vår börda av misslyckanden och skuld, befinner vi oss till slut hemma hos Gud igen - renduschade, mätta, uppiggade och avspända. Och ingen är gladare över det än Gud själv. Jesus fångar hela bilden i liknelsen om den förlorade sonen:
"Redan på långt håll fick fadern syn på
honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade
och kysste honom. Sonen sade: 'Far, jag har syndat mot himlen och mot
dig, jag är inte längre värd att kallas din son.' Men
fadern sade till sina tjänare: 'Skynda er att ta fram min finaste
dräkt och klä honom i den, och sätt en ring på
hans hand och skor på hans fötter. Och hämta gödkalven
och slakta den, så skall vi äta och hålla fest. Min
son var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.'
Och festen började." Lukas 15:20-24
Artikeln är ett utdrag ur boken "Upptäck bönen" ("Discovering Prayer" av Andrew Knowles) med översättning av Janne Carlsson.
