De egna erfarenheterna om tron på Gud
Av Josef Lindell
Jag har en akademisk slutexamen och arbetade länge inom industrin, närmast i forskningsuppgifter sedan i produktutveckling. Jag är från ett troende hem på landsbygden. Jag minns ännu den varma och fridfulla stämning där rådde. Det var inte stora ord och gärningar, utan en djup förtröstan på Gud.
Den kristna tron på Bibeln och Gud
När jag under studietiden kom hem, var det ofta
som att komma nästan till en annan värld. Efter studierna
sökte jag mig till industrins tjänst.
Till min natur är jag en teknokrat och därför måhända
kom jag så småningom i en djup andlig kris, när jag
inte kunde förstå och tillägna mig allt i den kristna
tron och Bibeln. Vid flyttning till annan ort, blev församlingslivet
allt mera främmande. Jag försökte tränga undan de
andliga sakerna och lät tiden gå.
Barndomens och ungdomens kristlighet hade kanske för mycket varit en livsstil, varifrån det kristna livet sedan började tyna bort. Så fortsatte det många år. I min blyghet började jag allt mer bli inkrökt i mig själv och mitt inre blev söndrigt. Fast jag annars levde ett ordentligt liv, började olika situationer tillspetsas till den grad, att någon klar lösning måste hittas också i trosfrågor.
Andliga saker i en ny dager
Då ingrep Gud själv utan medhjälp från
människor. Via mångahanda iakttagelser på min arbetsplats
inom processindustrin och vardagens teknik omkring oss, började
jag så småningom se saker och ting, också andliga
saker i en helt ny dager. Mina tankegångar från den tiden
finns i kåseriet "Är den kristna tron förnuftig?"
Jag kom omsider till visshet om, att fast inte vi kan förstå alla andliga saker med vårt förnuft, behöver dessa saker inte ändå vara oförnuftiga. Fast mitt beslut att återvända till trons väg var klart, räckte det länge innan mitt söndriga inre så småningom helades. Kanske jag i början försökte lösa trons frågor för mycket med mitt förnuft. Jag kanske inte i mitt innersta förstod Guds nåd och det kristna livets kärnfrågor, fast jag nog visste om dem.
Frälsning enligt Bibeln
I det praktiska livet ( det egna livet, i samhället, i näringslivet) hamnar vi ofta att välja mellan olika alternativ, fast vi inte har kunskap om alla enskilda detaljer i dessa alternativ. Då väljer vi det alternativ, som ur HELHETENS synvinkel förefaller vara det bästa. Så gjorde jag också i dessa trosfrågor på basen av otaliga faktorer. Detta beslut har jag inte behövt ångra. Trots att jag inte har svar på alla frågor, är dock tron på Gud och hans Ord och frälsningsbudskap enligt Bibeln det allra förnuftigaste alternativet.
En gåva direkt från Gud
Detta är min åsikt och erfarenhet, trots att den kristna
tron inte är en produkt av intellektuellt tänkande. Den är
en gåva direkt från Gud, som vi av nåd får ta
emot med tacksamhet. Det andliga livet är en gåva, som vi
får leva, fast vi med mänskliga ord inte kan närmare
förklara. Det är dock lika konkret, som mitt fysiska liv,
vilket jag inte heller kan i grund och botten förklara. Men jag
lever detta liv med tacksamhet.
Dessa erfarenheter har senare varit till stor hjälp, vilket torde framgå av denna skrift. Alla de mångahanda attacker mot den kristna tron har bara befäst min egen tro, när jag har sett på hur lös grund många bygger sitt liv på. Jag stirrar mig inte blind på den hårda kritik Bibeln får beträffande många detaljer, Det är inte dessa detaljer, som jag eventuellt inte helt förstår, som avgör min tro utan det är igen helheten och den Guds kraft, som döljer sig i evangeliet.
Syndens ursprung var uppror mot Gud
Svårigheten i många diskussioner ligger däri, att man försöker överföra Guds planer och avsikter på människans tankeplan. Detta lyckas inte alls. Denna tankemodell utgår ofta ifrån, att Gud är enbart en mänsklig tankeprodukt och kan därför ifrågasättas och kritiseras som vilken annan mänsklig tankemodell som helst.
Men detta betyder, att människan ställer sig ovanför Gud, varvid den egna tankeförmågan blir den högsta auktoriteten. Man kräver sedan bevis och information, som tillfredsställer denna tankemodell. Detta är en omöjlighet. Den skapade människan blir alltings centrum och inte Skaparen själv. Syndens ursprung var uppror mot Gud och detta har fortsatt genom tiderna.
Själv utgår jag från det enda förnuftiga alternativet, att bakom denna skapelse med all dess komplexitet måste finnas en Planerare och Skapare, som har frambringat allt genom sin för oss obegripliga vishet och makt. Hur detta i praktiken har skett kan jag inte och vill inte närmare förklara. Men denna Skapare har inte lämnat oss människor åt sitt öde, utan han har i sin kärlek kallat oss till gemenskap genom evangeliet om Jesus. Detta har jag på många ställen framfört.
Tron på Jesus har gett mig inre glädje
Enligt mångas uppfattning slösar jag bort mitt liv på mänskliga inbillningar. Gör jag det? Inte alls, jag har funnit en grund, som håller.
Jag har skrivit så här: Jag känner mig inte ömkansvärd, utan jag gläds oerhört över, att jag får lita på evangeliets budskap. Tron på Jesus har gett mig inre glädje och trygghet också då, när situationen har varit allvarlig, t.ex. allvarlig sjukdom (hjärnblödning, cancer). Jag har många gånger upplevt Guds ledning t.o.m. i små detaljer.
Jag har då kanske inte förstått Guds ledning, utan kanske i min själviskhet protesterat emot den. En inre röst har viskat, så här är det bäst. Först långt senare har jag kunnat överblicka hela situationen och varit oerhört tacksam. Detta har inte betytt revolutionerande saker. Ofta har det kommit fram i vardagens småsaker.
Jag har ofta frågat: varför borde jag överge min tro, som ger innehåll och trygghet åt livet och bygga mitt liv på en grund, som en dag sviker?
Josef Lindell har gått hem till Herren för en tid sedan men hans ord från Gud lever vidare som dessa: "Den kristna tron är en gåva direkt från Gud, som vi av nåd får ta emot med tacksamhet. Det andliga livet är en gåva, som vi får leva, fast vi med mänskliga ord inte kan närmare förklara det."
