Mötet med Herren Jesus på domens dag
Av Johnny Dahl
Inte skall var och en som säger 'Herre, Herre' till mig komma
in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja.
Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre,
har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp
av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort
många kraftgärningar? Men då skall jag säga dem
sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig,
ni laglösa! Matt 7:21-23
Foto: Jerzy Müller - Polen
Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre
Hur är det med alla de rikedomar du värderar så högt? De du har närmast hjärtat. Hur mycket kommer de att vara värda och till vilken tröst ska de vara för dig på "den dagen?" Ditt fina hus, din flotta bil, din eleganta sommarstuga eller någon annan ägodel/ar som du värderar så högt. Vad kommer dessa ägodelars egentliga värde att vara på "den dagen?" Eller all den strävan du lägger ner på än det ena, än det andra som du tycker är så viktigt att det upptar hela ditt sinne, hela din förmåga och all din energi. Är allt detta verkligen värt all denna möda och hur kommer detta att visa sig på "den dagen?"
Det är många bland oss som strävar efter ett gott rykte och att ha ett gott anseende inför andra och det är väl bra. Vi vill gärna att andra ska tala väl om oss, men frågan är om vi är värdiga det goda namn vi fått. Är dessa vänliga omdömen av andra grundade i Sanningen och kommer vi att bli lika högt ärade på "den dagen" som vi är nu? Kommer vi att få lika mycket beröm för vår ärlighet och goda moral då som det ges oss nu? Finns det verkligen inte något förfalskat eller bedrägligt hos oss; något yttre sken som stämmer illa med det inre? Svaren på dessa frågor ges genom en grundlig rannsakning av våra hjärtan.
Käre läsare; hur är det med de världsliga nöjena?
Vilket inflytande har de på ditt liv nu? Har de rentav helt tagit överhanden
och gått till överdrift på bekostnad av din sinnesfrid
och din relation till Gud? Är de idag ens värda någon
allvarligare eftertanke? Om inte; hur kommer de då att stå sig
i bedömandet på "den dagen" då denna världens
lyktor har dött ut och all dess pompa och ståt förvandlats
till ett intet? Hur kommer dessa förlustelser då att visa
sig då du ska avge din sista räkenskap? Därför är
det klokt att påminna sig med jämna mellanrum att vi alla
ska möta vår Gud och att därför se sig som en av
dem i den stora massa av uppståndna döda som alla ser åt
ett enda håll. De ser upp på Honom som sitter på den
vita tronen; Jesus Kristus som korsfästes i svaghet, men som kommer
igen i härlighet som domare för hela mänskligheten. (Upp
20:11-12) 11 Och jag såg en stor vit tron och honom som satt
på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns
ingen plats för dem. 12 Och jag såg de döda, både
stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades,
och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda blev
dömda efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna.
Folkbibeln Låt oss därför vara medvetna
om vår odödliga själ och vara vakna för dess framtida öde
så att inte Jesus kommer och vi är lika oförberedda för
Hans återkomst som de var på Noas dagar då floden kom
och svepte med sig den stora folkmassan.
Ytliga ordfraser
Hur är det nu? Är det inte många som bekänner Jesus
som Herre? Ja, de säger Herre flera gånger och det gör
de med rätta för det är Han, (Joh
13:13) Ni kallar mig Mästare och Herre och det med rätta,
ty det är jag.
Folkbibeln men de säger Herre, Herre så att
det riktigt ska höras för andra på sidan att just de är
de verkligt bekännande kristna. Högt ska det låta och
ljudligt; Herre, Herre! De ser riktigt präktiga ut i dessa ytliga
uttal men då man skrapar på ytan så ramlar putsen av
och det visar sig endast vara inget annat än en ytlig bekännelse
utan förankring i hjärtat. De säger Herre ofta och gärna
i alla slags sammanhang och kanske söker de komplimanger bland folket
eftersom det är så vanligt i denna världen; att få beröm
av människor: "Åh, denne person verkar vara en verklig
kristen så mycket som han ropar Herre." Men kan vi verkligen
föreställa oss att alla dessa utrop ska föra oss till
Himlen? Att en sådan slags formalitet ska få sin lön
vid Himlaporten av Kristus; Han som genomsöker och gör anspråk
på våra hjärtan; skulle Han låta sig nöjas
med dessa ytliga ordfraser som Herre, Herre?
Ja, t.o.m de ofrälsta använder sig av detta namn på de mest profana sätt man kan tänka sig utan tanke på den fruktansvärda makt som finns i den Person som är Herre. Detsamma gäller bönelivet och jag talar nu till mig själv som jag talar till dig och detta gäller hela denna text. Om vi i våra böner lika enträget ropar Herre, Herre och dessa inre andliga intryck inte ges uttryck utåt så blir även detta inte annat än tomma ord, men vi ska inte fördenskull undanhålla oss från att ropa och be till Honom utan helt enkelt vara ärliga och uppriktiga i våra böner och att upphöja och bekänna Hans namn. Fram för bön i kraft och bort med bön i fromhet! De som anser sig vara fromma i sitt förlitande till att ropa Herre, Herre och nöja sig med det kommer slutligen att rannsakas på "den dagen" och då kommer det uppdagas att det inte fanns något inre andligt liv; synbart och verksamt utåt, utan att det var mest "en ljudande malm och en skrällande cymbal". Dessa kan få höra på den stora dagen: "Jag har aldrig känt er."
Profeters profetior och predikanters förkunnelser
Vad ska Herren Jesus säga till alla de som säger sig vara profeter i kyrkorna idag och utdelar de mest smickrande profetior till var och en. De uttalar ord om framgång och välfärd, om helande och upprättande, om lyx och glans, om pengar och rikedom, ja, allt som de tror kan göra en lidande människa glad på nytt. Vissa talar om framtida händelser och vilken frestelse ligger det väl inte i detta för oss alla; att kunna tala om vad som ska ske. Vem vill väl inte ha en siare-förmåga? Men vad blir det av alla dessa gyllene ord? Går dom verkligen i uppfyllelse eller blir alla dessa ord endast till en stor besvikelse då tiden har gått och profetiornas uppfyllanden uteblev. Det är just på detta sätt som vi kan bedöma om profeterna är äkta eller inte. Går profetiorna i uppfyllelse eller gör dom det inte?
Talade de om vikten av omvändelse, om vikten av pånyttfödelse,
om vikten av att vandra i Anden? Talade de om att lämna de gamla
syndfulla vägarna och att gå in på den smala vägen,
eller blev det mest ett ytligt skikt som skulle läggas som uppmuntran
på den inre skuldfyllda själen. Var det verkligen Guds Ande
som ingav dem att tala eller var det köttets sensuella lust som
talade? Det kanske t.o.m var "en främmande ande" som talade
genom dem och här gäller det att pröva vartenda ord som
uttalas. Ja, folk har köat för att få del av dessa fantastiska
profetior av dessa lika fantastiska profeter som profeterat i namnet
Jesus. Om och om igen kommer de tillbaka med än mer guldförgyllda
ord som ska locka de sargade människorna till tro på dem;
på profeterna. "Ja, det måste ju vara sant, för
de profeterar ju i namnet Jesus." Men allt som glimmar är inte
Gud! (Jer 7:4)Lita inte på lögnaktigt
tal som säger: "Här är HERRENS tempel, HERRENS tempel,
HERRENS tempel."
Folkbibeln Vi kan se dem stå där på estraderna
och utdela de mest fabulösa ordbryderier för att själva
bli upphöjda av folket. Så står alla dessa profeter
på "den dagen" och säger: "Herre, Herre, har
vi inte profeterat med hjälp av ditt namn." Jesus kan då säga
dem: "Jag har aldrig känt er."
Likaså; vad ska Herren Jesus säga till alla de predikanter som predikar i Jesus namn? De vältalande, de som lägger ut texterna på det mest fantastiska sätt. Men ack; så litet det berör den nödställde syndaren som lider i sitt inre och undrar hur hon ska bli fri sitt plågsamma tillstånd. Vad får hon? Ja, hon får höra ett Evangelium som blivit så förvärldsligat att det helt tappat korsets kraft; så urvattnat att det mest liknar som att världen råder lika mycket i kyrkan som den utanför. Och denna människa ville bli fri från denna världens plåga! Hon blir istället påmind om det gång på gång i det att kyrkan släpar in saker och ting som är av denna världen för att hon ska känna igen sig. Jesus sade: "Mitt hus skall vara ett bönens hus. Men ni har gjort det till ett rövarnäste." Predikan låter mest som populärvetenskap med världsliga vitsar och överdrivna världsliga liknelser och med tiden i denna predikan har det blivit så tillkrånglat att predikanten har snurrat in sig som i ett garnnystan och man undrar vart detta ska bära hän.
Det går att vara predikant och det kan finnas en yttre kallelse
till det och kanske det finns en viss framgång i tjänandet,
men trots det kan det vara en syndfull person. Denne kan så hjälpa
andra på vägen till Himlen, men ändock inte själv
komma dit. Många är de predikanter som blivit upphöjda
av folket så till den grad att man nämner dem som
det stora kraftkällan snarare än att det är Gud som använder
dem för att förmedla sitt Ord. Ja, han är bra; säger
folket! Och han är ännu bättre; säger andra! Ja;
han vill vi tro på; han talar sanning! (Sef
3:11)På den dagen skall du inte längre blygas för
alla de överträdelser som du har begått mot mig. Ty då skall
jag avskilja från dig dem som jublar så segervisst hos dig,
och du skall inte längre förhäva dig på mitt heliga
berg.
Folkbibeln Men vad är Sanningen? Jesus är vägen,
sanningen och livet och det kan ingen predikant någonsin sätta
sig över i denna världen. Bibeln; Guds Ord, är Sanningen
och oavsett vad predikanter än säger så ska de som vandrar
med Jesus pröva alla dessa mot vad Biben säger om vi är
riktigt ärliga och sanna emot oss själva. Så står
alla dessa predikanter där på "den dagen" och säger: "Herre,
Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn." Jesus
kan då säga dem: "Jag har aldrig känt er."
Att driva ut onda andar och göra kraftgärningar
Dessutom finns det de som besitter förmågan att driva ut onda andar och det är stort att kunna göra det, men kom ihåg Judas som också hade fått den förmågan men själv gick i fördärvet. Tänk om du och jag hade den förmågan och vi var själva under satans påverkan; hur skulle det gestalta sig på "den dagen?" Det skulle försätta oss i ett förfärligt tillstånd! Om du kände en person som hade kraften att kasta ut onda andemakter skulle du kanske säga: "Tänk om jag hade samma förmåga; såg jag inte satan likt blixten falla ner från himlen när han talade i Jesus namn?" Ja, tänk om detta hände så skulle det ändock inte bevisa att hans namn var skrivet i "livets bok som tillhör Lammet". Låt oss oavsett om vi har eller får denna förmåga att glädja oss över de människor vi får möjlighet att leda fram till Jesus och låt oss glädja oss med fruktan då vi inte själva kan vara säkra på att komma till Jesus. Han kan säga oss på den dagen: "Jag har aldrig känt er."
Vissa har gåvan att utföra kraftgärningar av ett övernaturligt
slag vilket de gör med glädje och många gör det
med stor glädje och ofta. De lägger hela sin själ i dessa
gärningar och ser det som det underbaraste av allt som kan göras.
De vill inte göra något annat än detta underbara och
en del av denna förtjusning för dem, är att andra
människor förundras så mycket över deras kraftgärningar,
vilket gör att de utför dem än mer energiskt. De lever
i tron att dessa gärningar ska föra dem till Himlen och ju
fler mirakel de gör desto säkrare tror de att de har en plats
i Himlen. Det må vara så att människor förundras över
dem och uppskattar deras tjänande, men det är äkta helighet
och helgelse som för oss till Himlen. Nåd och kärlek är
större än att förflytta berg och vad vore dessa kraftgärningar
om det inte fanns kärlek. (1
Kor 13:1-2) 1 Om jag talade både människors och änglars
språk men inte hade kärlek, vore jag endast en ljudande malm
eller en skrällande cymbal. 2 Och om jag ägde profetisk gåva
och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade
all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek,
så vore jag ingenting.
Folkbibeln Måtte vi alla; oavsett vilket tjänande
vi utför för Gud, akta oss för att förlita oss alltför
mycket på dessa yttre gärningar som kan leda till en falsk
säkerhet och därmed bedra oss själva och ställa oss
frågan: "Kommer jag på räkenskapens dag ha det
rätt ställt med Gud?"
Ytligt bekännande kristna
Nu kanske någon säger: "Men jag har aldrig profeterat,
predikat, kastat ut onda andar eller utfört kraftgärningar!" Men
du hör; eller hur? Jesus säger just härefter: "Den
som därför hör dessa mina ord." Det är en sak
att vara Ordets hörare; en annan att vara dess görare och de
som inte gör vad vad de hör Jesus säga dem genom Evangelium,
kommer förmodligen att att finna att Han inte kände dem heller.
Nu säger någon: "Men jag har alltid gått till kyrkan
på söndagarna och jag har alltid suttit på min plats.
Jag var där när dörrarna öppnades lika regelbundet
som predikanten själv." Ja, det kan vara sant men ändock
kan det vara så att Herren Jesus inte vill kännas vid dig
om inte du helhjärtat känner Honom!
Du må gå till din kyrka tills du stapplar och du kanske varje gång är en god lyssnare till vad som sägs, men om inte tron kommer till dig genom detta hörande av Ordet och tron gör dig till en görare av detsamma så bygger du ett bristfälligt hus. Att vara en kristen innebär att vandra i Anden alla veckans dagar och inte bara på söndagarna utan hela veckan och årets alla dagar. Det duger inte med att endast på söndagarna klä på sig fromhetens kläder och just då utge sig för att vara en sådan god kristen utan oavsett kläder, tid och rum; från det att vi stiger upp på morgonen till vi går till sängs på kvällen och om vi vill vara äkta och sanna kristna så lever vi som sådana oavsett om vi befinner oss i en kyrkomiljö eller någon annanstans.
Det är alltför många som bygger sitt hus på sanden; på en ytlig bekännelse och kallar sig kristna och går till sin kyrka och om dessa förblir utan omvändelse och tro trots allt de får höra av Evangelium, kommer den dag då stormen viner kring deras hus; regnet öser ner och de ska då bli bortspolade. Vilken typ av husbyggare är du? Bygger du på Klippan eller den världsliga sanden? Det finns en hel del med bristande byggnadskunskap verkar det som och de bygger upp sitt bekännelsehus, men det är glest mellan brädorna och det drar från alla håll och kanter. Snett är det också och det verkar som att de inte ens hade något vinkeljärn till att få det rätt ställt.
Så kommer frestelsestormen och en del av taket blåser av
och så ringer man takläggaren som kommer och lappar på det
trasiga taket och så håller det ett tag igen. Men så kommer
störtregnet och man upptäcker att det regnar in genom fönstergluggarna
och så får man också det lagat så det håller
ett tag igen tills något nytt inträffar. Och så här
håller man på, men med tiden har det blivit så fallfärdigt
att det liknar mest ett gammalt träskjul och det lämpar sig
då bäst som för att lägga på en brasa och
bli uppbränt. Är det inte många som håller på så här
i det kristna livet? Och bygger sitt liv på detta sätt? Det
blev aldrig någon sann och ärlig grund byggd utan det blev
till ett fuskbygge! Ändå lyckades man hålla det skenbart
uppe under en längre tid. (Matt
7:24-27)24 Den som därför hör dessa mina ord och handlar
efter dem, han liknar en förståndig man som byggde sitt hus
på klippan. 25 Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna
blåste och kastade sig mot det huset. Men det föll inte, eftersom
det var grundat på klippan. 26 Men den som hör dessa mina
ord och inte handlar efter dem, han liknar en dåre som byggde sitt
hus på sanden. 27 Regnet öste ner, störtfloden kom och
vindarna blåste och slog mot det huset, och det föll samman,
och dess fall var stort."
Folkbibeln
Så även med dessa profeter i texten som profeterade i Jesu namn som de verkade få göra obehindrat utan att någon ingrep och hindrade dem; även de som drev ut andar blev inte heller stoppade av någon och nu står de där och förklarar för Jesus att de hade gjort det i Hans namn. Nuförtiden har vi sett predikanter vars anseende har blivit så fördärvat att de inte kunnat predika igen och kyrkomedlemmar vars hyckleri har blivit så avslöjat att de inte ens kunnat gå fram till Nattvarden igen såvida inte Herren genom sin nåd ville omvända dem på nytt. Men varför har just dessa drabbats och inte andra? Vad hade hänt om vi andra hade blivit utsatta för samma frestelser eller för samma prövningar? Hade inte vi då också fallit eller har vi så mycket renare hjärtan än vad de har? Nej; låt oss därför genom Guds nåd och om vi är riktigt ärliga genomsöka oss själva och pröva oss själva så att vi har det rätt ställt med Gud och finner vi några brister så låt oss bekänna dem och vända om och in på den rätta vägen på nytt.
Herrens långmodighet med hycklarna
Det framgår inte heller att Herren Jesus öppet förkastade dessa människor under deras livstid utan Han håller tillbaka sina ord till "den dagen". Alla dessa predikanter; alla dessa församlingstjänare; alla dessa som är engagerade i kyrkolivet och alla säger om dem: "Vilka goda människor!" Ändock kan det vara så att Herren Jesus visste att de inte alls var så goda som de trodde, men varför avslöjade Han dem då inte på en gång? Varför sänder Han inte en förtärande eld över dessa hycklare? Varför river Han inte ner dessa ytliga byggnadsverk och gör dem till brasved på en gång? Uppenbarligen därför att Han är långmodig som med Judas och därför låter Han dem vara livet ut då någon predikar över dem vid begravningen och det var först på "den stora dagen" som lögnen blev uppenbarad för dem för första gången och Kristus sade öppet till dem sanningen: "Jag har aldrig känt er."
Dessa levde i hoppet att de levde ett rättfärdigt liv och kanske de inte ens visste om deras självbedrägeri utan levde i tron att allt kommer att gå bra ända till slutet; ja, där trodde de rätt, men då slutet eller änden kom blev det ett istället ett förfärligt uppvaknande för dem. Kanske de sade: "Vi får aldrig tvivla och detta med att genomsöka oss själva duger inte då det bara stör och försätter oss i svårigheter." Så de fortsatte att smörja på sitt hyckleri och allt var fel; så fel det kan bli, fastän andra behandlade dem som om allt var rätt så till slut trodde de att allt var rätt. En människa kan med tiden tro på och ta det för sanning vad hon innerst inne vet är en lögn. Det finns människor som berättar historier om dem själva som inte alls står på någon faktagrund, men då de har berättat dem tillräckligt många gånger så tror de att de talar sanning, men om de allvarligt skulle tänka efter skulle de märka att allt var ett fantasifoster och korthuset skulle falla ihop.
Inte kända
De trodde att de var kända av Jesus och de hade bekänt sig
till Honom och kanske hade de slagit sig för bröstet och sagt: "Förbarma
dig över mig; arma syndare." De trodde att det skulle räcka,
men det fanns en syndfullhet som var dold och de dolde den väl under
sin synliga bekännelse och sitt tjänande, men denna skenhelighet
blev istället till deras fördärv då det skulle avslöjas
att detta endast var ett rent hyckleri. De levde i medvetna synder i
hoppet att det aldrig skulle upptäckas samtidigt som de var förvissade
om att de var kända av Jesus, men denna tro skulle visa sig vara
en utopi. Han sade: "Jag har aldrig känt er. Jag har aldrig
känt er som mina tjänare; inte ens då ni profeterade
i mitt namn då ni stod på toppen av ert tjänande och
blev lovprisade. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!" Vilket
förskräckligt uppvaknade för dessa!
Däremot; om Han någonsin hade känt dem eftersom "Herren
känner de sina" och Han någonsin hade älskat dem
som sina egna så skulle Han ha känt dem och älskat dem ända
till slutet. Men Han kände dem aldrig och de var aldrig Hans egna
därför att Han alltid vetat att de var hycklare med orena hjärtan
och därför säger Han: "Gå bort ifrån
mig." Då Jesus kom till denna värld i köttet så kom
Han för att kalla syndare till sig, (Matt
9:13) Gå och lär er vad detta ord betyder: Jag vill
se barmhärtighet, inte offer. Ty jag har inte kommit för
att kalla rättfärdiga, utan syndare."
Folkbibeln men då Han kommer åter i sin härlighet
så driver Han syndare ifrån sig. Således; de som inte
kommer till Honom för att bli frälsta måste gå bort
ifrån Honom i fördömelse.
Om de ändå kunde inse detta i tid och att de inte skulle
behöva vänta på detta avslöjande till "den
dagen". Kanske gick de till en kyrka där förkunnelsen
var mycket lugnande för deras själar och allt var gott och
väl, men då de kom till en kyrka där de fick höra
en predikan som upprörde dem så sade de: "Det var en
mycket hård predikant; han hade inte mycket av kärlek." De
uppfattade inte att det var med en innerlig kärlek som budskapet
gavs till dem för att de skulle söka inom sig själva och
pröva sig själva för att de inte skulle missta sig och
därmed gå förlorade. Vissa predikanters förkunnelser
doftar mycket välbehag och passar sig väl för att fånga
flugor, men är till ingen nytta för att vinna vilsna själar.
Det är därför min önskan att denna text ska leda
dig; min läsare, till att söka och pröva dig själv
med Guds hjälp för att undvika självbedrägeri och
falla in på lögnaktiga vägar utan jag önskar att
både du och jag ska vara väl förbredda då Herrens
dag kommer då vi minst anar det. (2
Kor 13:5) Pröva er själva om ni lever i tron, pröva
er själva! Eller vet ni inte med er att Jesus Kristus är i
er? Gör ni inte det, består ni inte provet.
Folkbibeln
Att göra Guds vilja
Låt oss därför ta fasta på orden: "den som
gör min himmelske Faders vilja" och göra vad Han säger
och uppmanar oss till genom Evangelium. Detta gör vi genom att tro
på Jesus som vår Frälsare och vänder om från
våra syndfulla vägar och viker in på den smala vägen.
Det innebär också att vi lever ett heligt liv och att vi älskar
vår nästa som oss själva med all den kärlek vi fått
från Jesus trots att vi levde som syndare och var ovärdiga
denna kärlek. Att vi blir födda på nytt och vandrar i
Anden och lever ett äkta kristet liv och låter oss "förvandlas
genom sinnets förnyelse". Att vårt böneliv blir
ett utflödande liv fullt verksamt på den väg vi går
dagligen och att vi inte blygs för att tala om Jesus som Frälsaren
när det ges tillfälle.
Att ropa till Herren om allt som rör vårt och andras liv i vår närhet och att alltid vara nära Honom och att hålla ut när prövningar kommer över oss och att inse att då vi är som svagast då är Han som starkast i oss. Att inte vika av varken till höger eller vänster från vad Guds bud säger oss och de vill vi hålla för att det ska gå oss väl här i denna världen med siktet på mötet med Herren Jesus på "den dagen". Vi bör också pröva allt som sägs av andliga ting och pröva det nogsamt genom Skriften och hålla oss till sanningen och detta gör vi bäst genom att vara fyllda av den helige Ande och fyllda av Guds Ord som är levande och verksamt med ett Evangelium som är otidsenligt och oföränderligt.
Om du hör en predikant som säger att Evangelium förändras med tiden så tro det inte! Där har du en av de som ligger i riskzonen av kategorin "falska apostlar" och de ska också möta Jesus på "den dagen" och stå till svars för alla sina handlingar. Då ska Han tala om för dem vad Sanningen är! Evangelium är och förblir skrivet i eldskrift och det som står skrivet står fast och är orubbligt. Världen omkring må förändras men Guds Ord består för evigt och förändras inte oavsett vad som än sker på denna jord. "Dina ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig."
Men du kanske inte är frälst och du har läst igenom texten och just nu är du undrande. Ja, men dröj då inte och vänta inte ända fram till "den dagen" som är beskriven ovan för då kan det vara för sent. Du skulle få väldigt bråttom då Jesus kommer på skyarna med alla sina tusenden av änglar och då skulle du förmodligen vara så överväldigad av Hans återkomst att du inte kom dig för något alls. Gör det nu istället! Just nu i detta ögonblick. Tveka inte! Det finns inget att tveka på. Du har tvekat länge nog nu och i denna stund; se upp till Jesus. "Den helige Ande säger: I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan." Han säger inte att du ska vänta till den eller "den dagen" utan dagen är idag så börja din vandring med Jesus just nu och "tro på Herren Jesus så blir du frälst." Ja, ta hela din familj med dig. "Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd." Detta är Jesus missionsbefallning till alla Hans lärjungar och du har just nu tagit del av det budskap som också är otidsenligt och det gäller lika mycket idag som när Herren Jesus vandrade här på jorden; Han som nu sitter på sin Faders högra sida och ber för dig, mig och oss alla.
Min bön är nu att du; min läsare och jag ska vara bland dem som Jesus känner på den dagen och att vi ska slippa höra orden "Gå bort från mig" från vår Frälsare utan att vi medan vi lever härnere ska vandra i sanningen och hålla oss borta från all slags självbedrägeri och hyckleri. Min Herre Jesus; du vet vilka som är dina; du vet vilka du har återlöst genom ditt dyrbara blod; du vet vilka du har kallat genom din nåd. Du har känt oss innan jorden blev till och vi har lärt känna dig genom Evangelium och du bevarar och beskyddar oss än intill denna dag. Låt det ske så; i Jesu namn, Amen.
