Jesus är vägen, sanningen och livet
Av Johnny Dahl
Johannes 14
5 Thomas sade: "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan
vi då känna vägen?" 6 Jesus sade till honom: "Jag är
vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom
mig."
Är det verkligen sant att Jesus är sanningen?
Det är helt enkelt sant. Många år har det tagit, att komma fram till denna slutsats. Att Jesus är sanningen. I så många år har jag letat, sökt och forskat kring detta med tro. Nu är det sant. Att min tro har växlat till vetskap, om att Jesus verkligen säger den Han är, det är Han. Liksom Thomas undrade vart Jesus skulle gå, då Jesus skulle bli korsfäst och fara till Himlen.
Så har jag också undrat, vart detta med det Kristna livet ska bära hän. Går det verkligen att lita på, detta med vad som står skrivet i Bibeln? Är det verkligen sant? Är det sant att Jesus har sänt Hjälparen, till oss som lever på jorden? Till mig?
Det liv som nu sakta börjar ta plats i min person är ett
liv av frid. Att börja lita på den Ande som Jesus har sänt
oss. Den tilliten kommer så sakteliga smygande och tar plats.
Illusioner - Verklighet
Det som var sanning tidigare i mitt liv, har nu förbytts
mot att det var inget annat än illusioner. Illusioner om vad det
verkliga livet var, eller skulle vara. Det märkliga är att
jag trodde på mina egna ord och tog de för sanning. Kanske
det inte var så märkligt ändå. Jag visste helt
enkelt inte bättre.
Världen som den såg ut då och hur den ser ut idag, inbjuder till ett skådespel för en mängd bra eller mindre bra skådespelare. Jag tackar Gud för att jag slipper delta i dessa meningslösa debatter, om vad som är sant eller vad som är lögn. Sanningen har för mig blivit Jesus och hans Ord står stadigt, när de praktiseras i det vardagliga livet.
Låt oss få se Fadern
Johannes 14
7 "Om ni har lärt känna mig, skall ni också lära
känna min Fader. Och härefter känner ni honom och har
sett honom." 8 Filippus sade: "Herre, låt oss få se Fadern,
så räcker det för oss."9 Jesus svarade: "Så länge
har jag varit hos er, och du har inte lärt känna mig, Filippus.
Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du säga: Låt
oss se Fadern?"
Jesus är också vägen säger han och den vägen
är sannerligen inte bred. I Bibeln står det: "den smala vägen"
och så är det. En väg som inbjuder till ett förnyat
sinne, att lämna det gamla och gå in i det "nya"livet med
Jesus. Följa Jesus i det han gjort för oss, i det han har
förklarat för oss, i sina liknelser. Och sedan att försöka
göra detsamma mot oss själva och våra medmänniskor.
Då jag följer Jesus går jag alltid på rätt väg, den sanna vägen. Då jag går i Jesus fotspår och lyssnar till honom, då lär jag också känna Gud, den störste. Fadern, säger Jesus. Han talar alltid om att Han och Fadern är ett. Att de inte kan tudelas utan Jesus säger det gång på gång, så att jag riktigt ska förstå det en dag: Att då jag lär känna Jesus så lär jag också känna Fadern.
Återupprepa budskapet
Men, precis som Filippus sade, att han ville se fadern. Han ville att Jesus skulle visa honom Fadern. Och sedan skulle han vara nöjd med det. Sedan verkar det som att Jesus blir en aning irriterad, på att Filippus inte förstod bättre. Så kommer det ytterligare förklaringar från Jesus.
Det är just detta som även har gått upp för mig. Genom att återupprepa budskapet om Jesus så till slut, förstår även en självupptagen man som jag. Jag kommer inte till Gud utan Jesus. Det är vägen genom Jesus jag måste ta, som är den enda vägen till Fadern. Jag kan bara inte ta en enkel väg förbi Jesus, i tron att: Äsch! Inte behöver väl jag Jesus, för att komma till Gud. Det går väl bra ändå.
Jag kan väl gå omkring här med min självkomponerade tro på, ja, en träbit kanske. Någon avgud av något slag. Lite magiska stenar kanske. Men ack! Det kanske kan fungera en kortare tid, med denna konstruerade trosuppfattning men sedan kommer sanningen ondvikligt.
Meningslöshet och tomhet
Det börjar kännas meningslöst, tomt och utan betydelse. Jag känner från mitt inre att det är bara fel. Jag känner tomhet, utan förankring i de verkliga värdena. Det känns flyktigt och falskt och jag blir deprimerad. Över vad, undrar jag frågande? Jag som trodde att jag hade den "riktiga"tron som den passade mig.
Nu fungerar den inte längre och jag blir irriterad och arg. Varför fungerar det inte? Hjälp mig Gud! Utbrister jag. Vi som alltid hållit ihop, du och jag Gud. Var är du? Sedan blir det mörkt och tyst. Inget svar. Ingen som lyssnar. Vad ska jag göra?
Jag ringer en vän och försöker förklara min situation, om min Gud som har övergivit mig. Min vän säger tröstande: Går du till kyrkan ibland? Ibland, svarar jag. Du kanske ska ge den en ny chans. Så jag gav kyrkan en ny chans. Denna gång en annorlunda kyrka, än de jag hade besökt tidigare. Det var en levande kyrka med mycket glädje och skratt.
Jesus - En ny vän
Då kommer Jesus in i mitt liv och jag finner något som är mycket bättre, än det jag trodde på tidigare. Det var sant det som sades: Den enda vägen till Gud är genom Jesus. Jag hade fått en ny vän. En ny tro och en ny sanning. En ny väg också och nu var den betydligt smalare, är den andra som var så väldigt bred. På den kunde jag bete mig och vara hur som helst, utan att det gjorde något.
Men inte längre. Nu var vägen smal och på denna väg gick jag med Jesus. Det var sanningen. Och sanningen var nedskriven i Bibeln där också hela min levnadhistoria var nedtecknad. Den var skriven så att jag kunde känna igen mig själv, bland alla sidorna. Det fanns där också levande vägledningar för ett sunt liv i frihet. Och det är dessa vägledningar, som är mitt liv idag. Ett levande liv med Jesus.
Tro för gärningarnas skull
Johannes 14
10 "Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är
i mig? De ord som jag talar till er, talar jag inte av mig själv.
Fadern förblir i mig och gärningarna är hans verk. 11
Tro mig: jag är i Fadern och Fadern är i mig. Om ni inte kan
tro det, så tro för gärningarnas skull."
Jesus säger återigen, så att det riktigt ska gå
in i mitt ibland förvirrade sinne: att det är Faderns Ord
han talar och inte sina egna. Vilket ytterligare visar mig, att för
att kunna nå Gud måste det gå genom Jesus. Jag är
så glad över det idag. Och tror jag fortfarande inte, så
säger Jesus att jag kan se Hans gärningar. Om alla de sjuka
människor, Han gick omkring och botade i bl.a Galileen. Och Han
botade alla!
Jesus helar människor
Det fortsätter även idag att Jesus botar och helar sjuka människor.
Här och där i kyrkor, på sjukhus, överallt blir
människor friska, från långvarig sjukdom. Jag har flera
exempel på det under de websidor om Jesus helande på denna
websajt.
De gärningarna tror jag också på, då jag dessutom får se det med egna ögon. Hur Jesus också förvandlar männskors liv och attityder är också en del av Hans gärningar.
En relation med Jesus
Jesus vill så gärna ha med både dig som läser detta och med mig att göra. Det är en övertygelse för mig, att Jesus eller ännu högre Gud vill ha en relation med alla människor. Gud är en älskande Gud som älskar dig och som älskar mig, som vill göra våra liv angenäma att leva.
Det enda Han begär, är att vi knäpper våra händer och ber till Honom och håller oss nära Honom. Då beskyddar Han oss, i allt. Han är helt klart min Styrka och Kraft idag, då jag lider av en kraftlöshet i mig själv.
Jesus är sanningen
Att då få känna att Guds Kraft verkligen bär
i alla angelägenheter, är något jag förströstar
på. Då jag riktar min blick uppåt till Jesus och
därmed
till Gud blir livet hanterbart. Därför kan jag säga
idag att Jesus är vägen sanningen och livet och samtidigt
känna,
att just detta är en sanning för mig.
Jesus finns där hela tiden, då jag söker Honom. Om jag råkar ut för gammalt trots och går tillbaka till den andra "breda" vägen, så står ändå Jesus kvar och väntar tålmodigt. Han väntar på att få fortsätta bygga på relationen till mig.
