Min Frid >>Moody >> Romarbrevet kapitel 8 - del 1 - predikan - aug 2008

Romarbrevet kapitel 8 - del 1

Predikan av D.L Moody - Kansas City 1899

Romarbrevet 8 - Folkbibeln
Foto: Johnny Dahl

Detta kapitel är ett av de mest underbara av alla kapitel av Paulus brev. Han har skrivit tre kapitel, som jag skulle vilja kalla högvattensmärket i all hans produktion. När jag läser ett av dessa tycker jag det är bäst. När jag studerar ett annat av dem så tycker jag bäst om det och när jag fördjupar mig i det tredje, så synes det mig att inget kan överträffa det. Jag har tre barn och jag tycker alla är bäst. Jag vet inte vilket jag älskar mest, de är alla kära för mig.

Köttets sinne är död men Andens sinne är liv

Ingen fördömelse
Det trettonde kapitlet i Första Korintierbrevet, denna avhandling om kärleken, är storslaget och om Guds församling levde i det kapitlet under tolv månader, tror jag det skulle åstadkomma en andlig revolution i hela vårt land, först och främst i församlingen. Eller läs det femtonde kapitlet i samma brev, där Paulus undervisar oss om vad evangelium är; att Kristus dog för våra synder och uppstod för vår rättfärdiggörelse.

Där han förklarar den väldiga läran om de dödas uppståndelse och Kristi andra tillkommelse. När jag kommer in i detta kapitel tycker jag att inget av vad Paulus skrivit kan vara bättre än detta. Och när jag kommer in i hjärtat av Romarbrevets åttonde kapitel, då tycker jag detta är det bästa av allt vad Paulus skrivit.

Detta kapitel börjar med "ingen fördömelse" och slutar med "ingen skilsmässa". Men märk att det säger inte att det inte förekommer fel och skröpligheter, det säger att det förekommer ingen fördömelse, varken i livet eller i döden eller i domen. Många människor lever hela sitt liv under en ständig fruktan för döden, men om mitt liv är fördolt med Kristus i Gud, så har jag inget att frukta i tiden eller i evigheten. Ingenting ger en kristen större frimodighet än att känna sin ställning i Kristus.

Skillnaden mellan en troende och en icketroende är precis här. Den icketroende lever blott för denna tiden, han har inget annat än en lång, mörk, evig natt att skåda framåt emot. Den troende har sin natt nu och han skådar fram mot den eviga morgonen. Hans dag är framför, hans livsförhoppningar och allt det bästa har han ännu att vänta, det ligger inte i det förflutna. Detta är bibelns lära. För den vars liv är fördolt med Kristus i Gud, ges ingen fördömelsedom, domen har han redan passerat, han skall aldrig komma in i den. Kristus blev dömd för mig och domen är sålunda bakom mig, inte framför.

Vi läser i Joh 5:24: "Amen, amen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet." Märk här att han har redan passerat döden och övergått till livet.

Barnaskap och arvsrätt

Vi lägger märke till Paulus beskrivning om sambandet mellan barnaskap och arvsrätt. "Är vi barn så är vi också arvingar." Om jag är barn så är Gud inte längre min domare, han är min Fader. Det är en ofantlig skillnad på hur vi betraktar Gud. Somliga fruktar honom, men om det går upp för dem att han är deras Fader så fruktar de inte.
Uppmärksamma den fjärde versen ett ögonblick! "Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden." Om vi har blivit födda av Anden och har mottagit det eviga livet, kan vi inte följa köttet utan Anden.

Köttet och Anden särdelar hela mänskligheten och det ges inte ett tredje tillstånd. Antingen är vi i köttet och vandrar i köttet eller så är vi i Anden och vandrar i Anden.
Paulus ger oss en fyrfaldig beskrivning på de köttsliga människorna:
1. Deras natur är köttslig, den är endast mänsklig.
2. Deras sinne är vänt till vad köttet tillhör.
3. Deras tillstånd är dödens. "Köttets sinne är död."
4. De köttsligt sinnade kan inte innefatta Gud.

Men köttet har också en religion. Du kan knappt finna en människa idag på hela jorden som inte har någon sorts religion. Du finner folk i de grövsta synder och när du börjar tala med dem om det orätta och att de borde vända sig till Gud, så svarar de:
- Jag har bättre religion än du och jag vill inte byta bort min religion mot din.
Kvinnan vid Sikarsbrunnen väntade även hon på Messias. Hon levde i grov synd, men hon hade Jakobs religion och menade att allt var bra med henne. Vi finner många motsvarigheter till hennes uppfattning i våra dagar.

Vad är din trosbekännelse värd om du inte mottagit Guds nåd till pånyttfödelse? En man sade mig häromdagen att han önskade en skön religion. Det finns många sådana religionssökare. De tycker om en död, kall formalism. De vill inte ha den religion som har liv i sig. En man blev nästan ursinnig på mig för en tid sedan, då jag sade till honom att hans religion borde visas i hans karaktär. Han hade åtskilt dessa två. Detta är mänskligt, det är köttets religion.

Någon frågar mig:
- Hur kan du dra upp sådana gränser?
I sitt brev till Galaterna har Paulus givit dem i uppdrag så tydligt, att ingen behöver vara oviss. Låt mig läsa några ord ur det femte kapitlet, med början på den 19:de versen: "Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike."

Många menar att det gör detsamma vad de tror, bara de är allvarliga och uppriktiga i sin trosbekännelse. Jag skall säga dig, detta är en av de svartaste lögner som kommit ut ur avgrunden. Därmed säger de ju att man kan lika gärna tro lögnen som sanningen, om man endast tror fast på det man tror.

Antag att jag går in i en bank och lämnar fram till kassören en check på tiotusen dollar och begär att få pengar på den.
Kassören frågar:
- Har ni några pengar insatta här i banken?
Jag svarar:
- Nej, och inte i någon annan bank heller.
- Hur kan ni då tänka er att få pengar på denna check?
- Därför att jag ärligt sagt behöver dem. Det finns inte en man i Massachusetts som bättre behöver tiotusen dollar än D. L. Moody.

Om jag betedde mig så skulle jag säkert bli förpassad till ett dårhus inom trettio dagar, kanske redan inom trettio timmar. Och du, som säger att det gör detsamma vad en människa tror, du är vilseledd av Satan.
Tiden är kommen, då det bör dras upp en skarp gränslinje mellan Guds församling och världen. Och varje kristen bör hålla båda sina fötter borta från världens vägar.

De gränskristna lever för och emot

Den stora svårigheten i församlingen idag utgör dessa gränskristna som ständigt längtar tillbaka till Egypten, till köttgrytorna där och gurkorna, melonerna, purjolöken, rödlöken och vitlöken. De mest beklagansvärda människor jag någonsin träffat är dessa gränskristna. De försöka att leva för båda världarna, och så är de, än med, än emot och du vet aldrig var du har dem.

Medan inbördeskriget pågick i vårt land, led gränsstaterna mer än några andra i hela landet. De stater som var belägna längre söderut, led inte så som Kentucky, Maryland och Virginia. På varje kvadrattum i dessa stater kämpades det. På somliga platser försökte befolkningen hålla med bägge parterna. De hade sydstaternas flagga och likaså stjärnbaneret. När Nordstaternas härar uppenbarade sig, hissade de stjärnbaneret och hurrade sig hesa för Nordstaterna. Men så kanske denna armé måste dra sig tillbaka för Sydstaternas, då hissade folket deras flagga och hurrade för dem. Vet du vad som hände? Båda arméerna föraktade dem och brände ned deras gårdar till grunden.

Därefter övergår Paulus till att beskriva Andens frukter.
"Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra."
Är inte detta klara linjer? Har vi inte där tydliga kännetecken på köttets frukter och Andens frukter? Jag tycker att ingen behöver vara i ovisshet om sin ställning och på vilken sida han står. Vilken slags frukt frambringar du?

Köttet är död - Anden är liv
Det bästa hos en människa är ju hennes förstånd, hennes sinne. Om hon förlorar förståndet, blir hon snart införd på något hospital. Nu lär oss Paulus, att det mänskliga sinnet är i fiendskap mot Gud, vers 7. Om det bästa hos människan är fientligt mot Gud och inte kan vara under Guds lag och enligt skriften kan det inte vara det, då kan vi inte förvänta oss att tjäna Gud i köttet, det måste läggas bort. "Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller."

Mödrar har kommit till mig och sagt.
- Herr Moody, är det inte märkvärdigt, att min gosse inte älskar andliga ting?
Jag har svarat dem:
- Nej, det vore mer underligt om han gjorde det innan han bli född på nytt.
Det köttsliga sinnet tycker om köttsliga ting, det naturliga sinnet älskar naturliga ting, det världsliga sinnet tycker om världsliga ting, och det andliga sinnet älskar andliga ting. Den som fått del av gudomlig natur behöver näring för denna natur, det bröd som kommer ned från himlen.

Denna världen skall aldrig kunna tillfredsställa honom. Hans himmelska natur nöjer sig inte med något mindre än ett ständigt umgänge med Gud. "Allt det gamla är förbi, allt är nytt". Han behöver inte dra sig bort från världen, ty världen drar sig undan från honom i stället. Han har det som är bättre än den världslige som naturligtvis älskar det världen tillhör. Kan han annat?

Det finns tre stötestenar på varje människas väg: mänsklig religion, mänsklig visdom och mänsklig rättfärdighet. I många av våra läroverk förbigår de nu denna gamla bibel helt och hållet och de försöker finna visdom utan Guds ord och utan Guds sinne och utan Guds kunskap.

Daniel säger att "många skall forska i skriften och kunskapen skall bli stor". Jag tror den tiden har kommit nu. Det har aldrig funnits så stor kunskap bland människorna som nu. Vi lever i en mycket märklig tid. En sexton års pojke vet nu mer än hans farfar visste när han var femtio år. Han har större förmåner. Men detta betyder inte att rättfärdigheten skall bli stor. Må vi vara på vår vakt!

Gud hatar hyckleri!

Om det aldrig besvärar en mans samvete att tillbringa en stor del av sin tid på nöjesplatser, om han tar sin familj dit där dåligt folk samlas, om han jagar likt ett jehu hela veckan efter pengar men rör sig med snigelfart på Herrens dag till Herrens hus - en sådan man följer köttets lustar, det är inget tvivel om den saken.
Han har inte blivit delaktig av Guds natur, han vandrar inte efter Anden utan efter köttet.

När jag träffar kristna, som hellre sitter och spelar kort än att besöka ett andligt möte så är det mig klart att de är köttsliga, inser inte du det?
Jag höll på att få en nervchock nyligen i Pittsburgh, då jag fann att några församlingsmedlemmar reste därifrån till Philadelphia, för att delta i ett spelparti. Inget under att deras barn fördärvas. O, vad Gud hatar hyckleri!

Det betyder något att vara en kristen. Om en man bekänner sig vara en kristen, så må han lägga bort den gamla människan med dess gärningar och ikläda sig den nya. Det är denna slags kristendom vi behöver idag.
Vad ska vi göra med köttet? Det skall avskaffas, avläggas, dödas. Låt oss överlämna det till döden och hålla det där. Det är inte Guds plan att vårt fördärvade kött skall ingå i hans rike, det skall utlämnas åt döden? Därför är det bäst att detta sker nu.

Betrakta den nionde versen: "Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom." Hur skall du veta om du är en kristen eller inte? Inte därför att du är katolik eller protestant, inte heller därför att du tagit emot en trosbekännelse som människor satt ihop. Vi måste ha något säkrare än detta. Kristus säger: "Om ni har kärlek till varandra, skall alla förstå att ni är mina lärjungar."

När jag var nyomvänd önskade jag att varje kristen hade burit ett igenkänningsmärke. Jag hade gärna velat lära känna dem alla, ty jag älskade trons husfolk. Men jag har ändrat åsikt i detta. Varenda hycklare skulle ha burit ett sådant märke i mindre än trettio dagar ifall kristendomen blivit populär.
Alltså, inget yttre märke! Men Gud har givit oss ett inre märke, han har givit oss sin kärlek i vårt hjärta. Den som inte har Guds kärlek så att den kommer till synes i hans bekännelse, må hans bekännelse gå all världens väg! Jag vill inte ha något att göra med den. "Om ni älskar varandra skall alla förstå att ni är mina lärjungar" "Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom".

Guds kärlek fängslar hjärtan

Ju förr varje kyrka som inte har Kristi kärlek blir bortsopad från jorden, desto bättre. Ty de utgör endast stötestenar och uträttar långt mer skada, än är till gagn för Guds rike. Kyrkorna skulle inte stå tomma på söndagarna, medlemmarna skulle inte föredra cykelåkning och romanläsning på sabbatsdagen, om Guds kärlek bodde i församlingen. Ingenting fängslar hjärtan som kärleken gör. Om jag verkligen älskar en person och kan övertyga honom om det, skall det bryta ner allt hans motstånd och jag kan vinna honom för Gud till sist, om jag håller ut i kärlek.

Du har hört den gamla sagan om gossen och ekot.
Gossen bodde vid kanten av en skog och då han sjöng och ropade ut sin förtjusning, fick han höra ekot av sin egen röst.
Då ropade han:
- Hallå där!
Svaret kom:
- Hallå där!
- Du är en stygg pojke.
- Du är en stygg pojke.
- Kom hit så skall jag spöa upp dig!
- Kom hit så skall jag spöa upp dig!
- Jag kommer.
- Jag kommer.
Den lille pojken sprang nu hem och talade för sin mor att det fanns en stygg pojke i skogen, och "han sade han skulle ge mig stryk".
Modern sade:
- Det är nog ingen stygg pojke. Du skulle ha talat snällt till honom, så hade han också talat snällt. Gå ut och försök med det.

Så gick hennes gosse ut till skogsbrynet igen.
- Hallå!
- Hallå!
- Du är en snäll gosse.
- Du är en snäll gosse.
- Jag tycker om dig.
- Jag tycker om dig.
Han kom springande hem till sin moder och sade:
- Det är en snäll pojke i alla fall.
Livet är ett eko. Om du vandrar genom världen med Guds kärlek i ditt hjärta, så skall andra komma att älska dig. Och kärleken är det kännetecken som Kristus gav sina lärjungar.

Fyra om
I verserna 10, 11 och 13 finner vi fyra "om", vilka manar oss till uppmärksamhet. "Om Kristus bor i er, är visserligen kroppen död för syndens skull men Anden är liv för rättfärdighetens skull."
"Om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er."
"Om ni lever efter köttet kommer ni att dö."
"Om ni genom Anden, dödar kroppens gärningar skall ni leva."

Märk detta! Vi måste vandra i Anden, bli ledda av Anden, bli undervisade av Anden, bli påverkade av Anden och regerade av Anden. Våra kroppar ska vara den Helige Andes tempel att han må bo där. Vi ska lägga bort den gamla människan med hennes gärningar och ikläda oss den nya. Då ska vi få makt med Gud och människor, vi ska segra över synden och världen och Satan, ja, över varje fiende. Men märk detta, endast i Kristus.

Se vidare på den femtonde versen: "Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: "Abba! Fader!" Låt mig förklara med allt eftertryck, att jag sympatiserar inte alls med läran om ett universellt broderskap och universellt faderskap. Jag tror inte ett ord av detta. Om en man lever i köttet och tjänar köttet, så är han ett djävulens barn. Detta är ett hårt ord, men Jesus själv har brukat det. Det förde honom till korset och bringade en törnekrona på hans huvud, men det är inte desto mindre sant.

Visa mig en man som ljuger och stjäl och är en kvinnoförförare och en drinkare, och säg mig att han är min broder! Det är han inte alls. Han måste bli född på nytt först, född in bland Guds husfolk, innan han är min broder i Kristus. Han är främmande för Guds nåd, han är en Guds fiende, han kan inte vara min broder och vän. Innan en människa kan ropa: "Abba! Fader!" måste hon vara född ovanifrån, född av Anden.

Dwight Lyman Moody (1837-1899) var en amerikansk evangelist och predikant. Han startade Moody Church i Chicago och predikade i slumkvarteren för de fattiga och de utstötta, även vid krigsfronten, i städerna och utomlands. Han kom med nytt liv som fick folket att vakna upp, både i och utanför kyrkorna. Moody var ett av de svaga instrument som Gud hade utvalt för att göra det starka om intet.

Relaterade sidor

<< Tillbaka