Undvik utbrändhet - bli stilla med Gud
Av Johnny Dahl
Dagens samhälle är så otroligt uppstressat och kräver mer än någonsin det optimala arbetet av människan. Kanske har vi svårt att säga nej till den ökande pressen eller så följer vi med av bara farten i tron att vi kommer att klara av uppgifterna som lastas på oss. Om trycket blir för stort säger kroppen/ psyket förr eller senare ifrån och vi riskerar att hamna i ett stadium av utbrändhet. Men det finns en lösning på att undvika denna fälla och det är att bli stilla med Gud.
Ny kraft i stillheten och relationen med Gud
Att stanna upp då tempot är för högt och helt enkelt dra i handbromsen och känna efter hur vi mår. Det alltför höga tempot finns inte bara i arbetslivet utan det finner vi även i kyrkolokalerna, där den ena aktiviteten avlöser den andra i ett aldrig sinande tempo som kan bli alltför högt så att vi förlorar den innerliga relationen med Gud.
Det behöver inte bli eller vara så om vi stillar ner oss och söker Gud i tystnaden och lugnet. För min egen del är de i dessa stunder jag har den bästa kontakten med Gud och får ord till mig då jag lyssnar efter dem, som upplyser mig om vilken väg jag ska gå framöver eller hur jag ska hantera en viss situation. Dessa tilltal svischar annars bara förbi om jag är i ett alltför högt tempo eller stämning på något sätt.
Stillheten med Gud ger också vila och återhämtning för att återfå de krafter vi förbrukat i våra tjänster eller tjänande. Tankarna kommer på plats och vi får ordning i vår inre relation med Honom och han förser oss med nytt mod och nya krafter. Jesus som är den oändliga kraftresursen förser oss med det vi saknar då vi söker Honom och lyssnar noga till vad han vill säga oss och göra med oss. Att lyssna är därför det viktigaste då vi stannar upp och kommer inför Honom.
Tid att lyssna
Roger Larsson beskriver detta på ett fantastiskt bra sätt
i sin bok "Tid att
lyssna"; en bok som jag tog till mig av hela mitt hjärta.
Han refererar där till ett bibelord av många: Jesaja 30:15:
"Om ni vänder om och är stilla skall ni bli frälsta.
Genom stillhet och förtröstan blir ni starka." Så
sant, så sant! Vi blir starka på nytt i stillheten.
Det är ju inte genom att vara duktiga och prestera i överflöd, som vi kommer närmare Gud utan snarare längre ifrån Honom. Gud ser inte till våra prestationer utan till den relation vi har med Honom. Då vi blir stilla har vi en nära relation med Gud och våra sinnen blir öppna på nytt men då vi rusar fram i tillvaron, rusar också våra sinnen med den. Därför är det viktigt att vi tar oss den tid vi behöver för vila och för att lyssna till, vad Gud har att säga om vår respektive framtid.
Detta är det absolut bästa sättet att undkomma utbrändheten och att köra helt slut på oss och istället komma in i vilan. Klarar vi av det? Klarar vi av att stanna upp och begrunda? Kanske inte av oss själva men den helige Ande kommer att hjälpa oss om vi lyssnar till honom. Säger vi bara:Hjälp mig! Då får vi hjälp och vi kommer att varva ned från överaktiviteterna och gå in i lyssnandet och in i stillheten med Gud.
Meditation i naturen och i vår kammare
Jag var på semester till Norrland nyligen och körde då med bilen ut på landsbygden långt ifrån alla de ljudkällor som finns runt omkring en i vardagslivet. Jag körde in på en öde skogsväg som ledde fram till en tjärn mitt i skogen. Där var så tyst och lugnt! Det var en fröjd att stanna där en lång stund och bara begrunda Guds skapelse av vår underbara natur. Det fanns inte en enda människa där utan där stod jag tillsammans med stillheten och lugnet. Helt underbart!
Nu behöver vi inte alla åka upp till Norrland eller någon annanstans, för att uppleva denna stillhet utan den finns i vår egen kammare där vi bor. I vårt hus och hem. Kammaren kan vara helt olika för oss och betyda olika för oss men det viktigaste är, att vi går in dit för våra meditationsstunder inför Guds ansikte.
Då kanske någon utbrister: Hur har jag kunnat missat detta? Kanske upptäcker du då att kroppen är helt uppstressad och tankarna går runt i expressfart. Ingen ordning på någonting men då kommer Gud till undsättning med sin underbara frid som han vill ge till dem som söker den.
Efter det att vi fått vår andhämtningspaus går vi så ut i livet igen med nya krafter och nytt mod, med den stora insikten att Gud är som närmast i stillheten. Vi behöver inte bli utbrända om vi gör detta till en regelbundenhet i att stanna upp då och då. Den som däremot är utbränd kommer att bli helad av Jesus och få nytt liv.
